lördag 10 augusti 2013

Blandade känslor, en daglig kamp...

Idag vill jag skriva om något som även de som känner till Bipolär sjukdom inte alltid vet så mycket om. Mixed Episodes - Blandepisoder.

En mixed episode (jag skriver sällan det svenska namnet, kan ha att göra med att all bra litteratur jag har läst om ämnet är på engelska) innebär att man befinner sig både i en manisk och depressiv episod samtidigt, och/eller växlar snabbt däremellan. Det här är inte samma sak som Rapid Cycling, som är en definition som innebär att man har fyra eller fler maniska eller depressiva episoder per år. Vid en mixed episode växlar man ofta många gånger samma dag, eller upplevs ha både maniska och depressiva drag simultant, till exempel att man skrattar och gråter samtidigt.

Enligt diagnoshandboken kan man inte ha mixed episodes om man har bipolär sjukdom typ 2. Har man mixed episodes har man automatiskt klassats som typ 1a. Det här är dock något som kommer att ändras till kommande upplaga, och därför klassas jag till exempel inte som typ 1a trots att jag upplever mixed episodes.

Jag har ett just nu.

Jag pendlar från förtvivlan och hopplöshet till glädje och förväntan på framtiden. Från skratt till gråt. Från värme till kyla. Från tillhörighet till total tomhet.

Små kommentarer kan få mig att vända totalt. En komplimang eller en kram lyfter mig till himlen, men kritik sänker mig till havets botten.

När jag har ett mixed episode jobbar jag med dörren stängd, på saker som jag klarar av att göra enskilt. Ibland sjukskriver jag mig. När jag är hemma försöker jag att samla energi på mitt rum, och göra positiva saker och undvika konflikter så långt det går! Jag börjar bli bra på att lura in mig själv i positiva tankeställningar.

För mig går det värsta över på några dagar. Tack och lov! En del lever med mixed episode i veckor eller ibland månader.

Och efteråt är man så trött. Totalt utmattad! Kroppen och hjärnan är helt slut av att försöka hänga med varandra. man vill bara vila och samla ny energi. Och förhoppningsvis tar det ett tag innan nästa episod kommer.

Du som står bredvid tror kanske att man har blivit helt galen. Du förstår ingenting. Kanske tar du åt dig och undrar vad du har gjort för fel. Därför är det viktigt att du vet vad som händer. Och att du vet att det går över, och hur du kan lindra episoden under tiden den pågår. Som vanligt är det alltid bäst att skapa en handlingsplan ihop den den drabbade under en normal period, inte när själva episoden pågår.

Tänk på hur förvirrad den bipolära känner sig som totalt har tappat kontrollen över sina egna känslor i sin blandade episod. Att pekpinnen inte är det rätta stödet, utan samtal, hjälp, medicinering och vila troligtvis är rätt väg att ta sig igenom episoden på bästa sätt.

Sprid, och lär andra mer om bipolär sjukdom!

jucea

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar